Det var rätt länge sedan jag grät nu. Men i natt rinner tårarna. Ännu en gång, jag vet inte vilken i ordningen det är, tar vi farväl. Ännu en gång förbannar jag att jag aldrig är på rätt plats vid rätt tillfälle. Att allt blev konstigt. Att allt blev fel. Och nu är allt för sent.
Jag önskar oss båda lugn i själen. Det räcker nu.